Så fungerar EU-parlamentet
Hur det går till i röstningsfabriken
Det är viktigt att förstå vad EU-parlamentet sysslar med och vilken beslutanderätt det har. Det är också viktigt att skilja på vad som är tyckande och vad som är lagstiftande i EU-parlamentet. När till exempel EU-parlamentets majoritet i december 2004 sade ja till ett turkiskt EU-medlemskap så var det enbart ett tyckande, ett politiskt uttalande på samma sätt som när ett politiskt ungdomsförbund gör ett uttalande på en stämma. Likaså när EU-parlamentets majoritet i januari 2005 uttalade sitt stöd för det konstitutionella fördraget var det också bara ett tyckande.
Under början av mandatperioden 2004-2009 (detta skrivet utifrån situationen i januari 2005) har det mestadels varit resolutioner som man röstat om. Lagstiftningsärenden i form av så kallade medbeslutandeärenden har varit ytterst få.
EU-parlamentets röstförfarande
Arbetsordning, mötesteknik och sättet att rösta är annorlunda i EU-parlamentet jämfört med hur det går till i Sveriges riksdag. För varje ärende där det föreligger ändringsförslag röstar man ja eller nej till själva ändringsförslaget. Antas ett ändringsförslag på till exempel paragraf tre i en resolution så faller automatiskt återstående ändringsförslag på samma paragraf. Ibland kan ett ändringsförslag bestå av två delar, dels en ursprungsdel i paragrafen, dels ett tillägg.
De två delarna kan av olika anledningar upplevas stå i motsättning till varandra. Det förekommer att man begär delad omröstning om en mening eller ett stycke och ibland kan det vara upp till fyra delade omröstningar om ett enda stycke. Detta kan leda till lätt absurda situationer vid omröstningarna. Det kan också förekomma att en omröstning inte berör samtliga språkversioner av texten.
En del enskilda ändringsförslag i till exempel ett miljöärende, kan vara så detaljerade att knappt en fackman förstår skillnaden mellan olika milligram hit eller dit av ett ämne.
Parlamentsledamöterna måste ibland antingen välja det näst sämsta alternativet eller kanske avstå från att rösta på enskilda ändringsförslag. För Junilistans ledamöter är det naturligt att avstå från att rösta på enskilda ändringsförslag om de avser att rösta nej till hela resolutionen.
Röstlistor
Till omröstningarna kommer EU-parlamentarikerna med röstlistor som kan bestå av kanske 20 A4-sidor med ärenden där plus-, minus- och nollmarkeringar talar om för parlamentarikern hur denne skall rösta. När omröstningarna går väldigt snabbt och språktolkningen är långsam kan det vara svårt för ledamöterna att hänga med och då kan det leda till felaktigt röstande. Enskilda störningar i den stora sessionssalen kan också orsaka röstmissar.
Olika sätt att rösta
EU-parlamentets omröstningar består av fyra olika varianter:
- Vanligast är att man röstar medels handuppräckning.
- Om det inte är en tydlig majoritet kan elektronisk omröstning (EO) begäras. Vid en EO klargörs bara slutresultatet. Det redovisas inte hur var och en av ledamöterna har röstat.
- Den tredje sortens omröstning sker medels namnupprop (ONU). ONU kan begäras av till exempel en partigrupp. Men ONU kostar pengar att genomföra och man försöker från parlamentets presidiums sida begränsa antalet ONU. En ONU kan avse ett enskilt ändringsförslag i en resolution eller resolutionen i sin helhet.
- Sluten omröstning kan också äga rum. Då registreras vilka ledamöter som röstar, men inte hur de röstar. Vid personval hålls alltid sluten omröstning samt vid tillfällen då en femtedel av EU-parlamentets 732 ledamöter så begär.
Totalt under mandatperioden 1999-2004 röstade EU-parlamentet i omkring 6 000 omröstningar med namnupprop. De tog ställning till sammanlagt 41 000 ändringsförslag genom handuppräckning, elektronisk omröstning och omröstning med namnupprop. Att då kunna redogöra i detalj för alla dessa olika omröstningar låter sig inte göras hur lätt som helst. Röstförklaringarna anger dock den principiella inställningen, varför det är viktigt att avge sådana.
Slutomröstningar om betänkanden och resolutioner
Det är inte alltid som slutomröstningen om ett betänkande eller en resolution sker med ONU. Men Junilistans egen statistik när det gäller slutomröstningar om olika betänkanden och resolutioner där Junilistan deltagit visar att under perioden 2004-07-20 — 2005-01-13 har Junilistans ledamöter röstat enligt följande:
Ja: 41 gånger
Nej: 53 gånger
Avstått: 17 gånger
Statistiken säger dock inte allt. Medbeslutandeärenden som gäller lagstiftning är mycket viktigare än de allmänna tyckanden som EU-parlamentet gör i till exempel utrikesfrågor samt inför och efter EU:s toppmöten. Ministerrådet är EU:s lagstiftningsorgan. Det utövar lagstiftningsmakt i medbeslutandeförfarande tillsammans med EU-parlamentet.
Ärendenas gång mellan EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet är komplicerad, men ett medbeslutandeärende kan behandlas i tre omgångar i EU-parlamentet med en förlikning mellan ministerrådet och EU-parlamentet mellan andra och tredje behandlingen, så kallad läsning, i den sistnämnda EU-institutionen.
Att bara räkna deltagande i det totala antalet omröstningar med namnupprop kan bli missvisade. Slutomröstningar på resolutioner har givetvis en större tyngd än enskilda ändringsförslag.
När EU-parlamentet röstade om en resolution om Ukraina 2005-01-13 var det fem omröstningar. Men fyra av omröstningarna gällde ändringsförslag om detaljer i resolutionen och den femte omröstningen gällde resolutionen i sin helhet.
Det kunde därför vara aktuellt att avstå i 80 % av omröstningarna om denna resolution då dessa kunde ses som ovidkommande och därmed blir statistiken missvisande när man endast räknar antalet avlagda röster.
Sessioner i Strasbourg och Bryssel
Under tolv av årets veckor har EU-parlamentet session i Strasbourg. Varje session pågår i fyra dagar, från måndag till torsdag. Totalt är det alltså 48 dagar om året som de har sammanträden i denna stad. Ungefär fem-sex gånger per år har parlamentet också session i Bryssel, då från onsdag lunch till torsdag lunch, det vill säga motsvarande en dag och totalt omkring fem-sex dagar per år.
Aktiviteter på EU-parlamentets sessioner
Ledamöternas aktivitet på sessionerna är bara en del av deras uppdrag. De deltar också i utskottsarbete och i delegationer med förbindelser med icke-EU-medlemmar. De har givetvis ett viktigt arbete att utföra i sin valkrets och deltar i den politiska debatten på hemmaplan samt kan ibland ta internationella uppdrag som till exempel valobservatör.
Aktiviteter på sessionerna kan vara att hålla tal eller lägga röstförklaringar. Det skall noteras att EU-parlamentets registrering kan innehålla någon enstaka felaktighet och missad aktivitet. Statistiken tar inte heller hänsyn till om man varit föredragande för ett betänkande eller om man skrivit en röstförklaring i ett ärende och det är inte möjligt att på detta sätt mäta hur viktig aktiviteten har varit, men detta är det sätt som EU-parlamentet valt att föra statistik på.